Idag är det den stora amerikanska högtiden thanksgiving.
Något som vi svenskar inte firar men visst låter det fint?
I kväll är vi bjudna på thanksgivingmiddag hos familjen Watts. Turkey and jams, spännande!! 
Just nu står jag i köket och lagar efterrätter att ta med. Det blir citronmarängpaj och äppelpaj, hoppas det blir bra.
Så då återstår det bara att säga happy thanksgiving!! <3
Jag har så mycket att göra och orkar så lite. Jag har i alla fall orkat måla lite idag och så har jag äntligen fått svininfluensa-vaccinet idag och jag känner inte av den överhuvudtaget…i alla fall inte än. Underbart! Nu ska jag se klart på ”Christine” och sen är det sängen.
Go natt!
Står mycket på schemat. Kaffe hos Mandelen, städa och homeparty på kvällen. Ska bli kul
Jag är trött idag väldigt trött men det är det värt. Jag spenderade natten i Forks med Edward och the lovely Mandelen.
Vi började kvällen med Twilight och satt där i biomörkret och myste.
Runt 00:00 i natt började äntligen New moon. Å så vi har längtat och plötsligt stod han där…Edward alltså. Då gick det ett jubel och applåder genom publiken. Alla tänkte samma sak.
Vi skrattade, grät (nästan) och suckade många gånger. Två timmar har aldrig gått så fort och när filmen var slut kände jag mig alldeles tom, vemodig och deprimerad. Vad ska jag göra nu? Jag har läst alla böckerna och sett båda filmerna. Den tredje filmen- ”Eclipse” kommer inte ut förän långt fram i 2010. Abstinens!!
Åh vad vi älskar dessa vampyrer. Tänk att en person (Edward) kan trollbinda en hel värld.
Det var en magisk natt och jag kommer absolut att se den igen. Till er som inte har läst böckerna eller sett filmerna- GÖR DET!!!
Tack Mandelen för sällskapet och tack Jan för biljetterna
Två saker händer idag.
Ett: Liam ska få svin-vaccinet och det är en otrolig lättnad.
Två: ikväll åker jag och Mandelmassan till Karlstad på bio för att se Twilight och New Moon!!! Woohoo! Jag längtar som ett barn på julafton. En hel kväll med Mandel och Edward. Kan det bli bättre?!
Vi kommer att komma hem runt halv fyra i natt så jag hoppas verkligen att Liam vill sova middag länge idag för i natt var det ju inte att tänka på att sova.
Har inget att blogga om just nu…
Idag var mamma hemma från jobbet så jag och Liam passade på att åka dit.
När vi väl kom dit bjöds det på lunch och sen tyckte mamma att vi skulle gå ut i skogen och plocka björnmossa så jag kunde göra min egen dörrkrans.
Sagt och gjort, vi klädde på oss och trampade ut i skogen.
Casper var förstås överlycklig och Liam tyckte också att det var roligt de första tjugo minuterna sen blev han trött.
Vi plockade mossa och granris och fann en fin stubbe som pappa ska få såga av till mig, sen bar det iväg hem igen för att pyssla och knåpa.
Jag lät min kreativa ådra komma fram och här är resultatet.
Jag tänker ofta på döden, inte för att jag vill dö utan för att jag är livrädd för att dö.
Folk dör som flugor (ursäkta uttrycket) runtomkring en och då slår det mig att livet kan ta slut precis närsomhelst. Jag hatar att tänka på sånt här men det är ibland oundvikligt, speciellt i dessa tider när svininfluensan härjar som den gör. Jag får panik över att jag inte är vaccinerad och jag får ännu större panik när jag tänker på att vaccinet är slut och det kan dröja länge tills jag får ta det. Som tur är ska ju Liam få ta vaccinsprutan snart och det lugnar mig lite.
Men sen får jag panik igen när jag tänker på att varken Jan eller någon annan i familjen har vaccinerats än.
Det är väl klart som korvspad att influensan är farlig, annars skulle väl snåla svenska staten aldrig ge bort miljontals vaccinationer gratis!?
Få mig på gladare tankar, någon?
Jag är ingen vintermänniska, tycker faktiskt inte om snön alls egentligen men det är något speciellt med den första snön. I alla fall den som singlar ner så där mjukt och fint och lägger sig kvar. DET ser väldigt mysigt ut!
Hoppas den ligger kvar imorgon med så jag kan gå ut och leka med mina grabbar <3
Det knackade på dörren…eller det gjorde det inte förresten, dom hann aldrig för jag ryckte upp den och trodde att det var någon som tänkte sno Liam som låg ute i vagnen.
Utanför stod världens bästa familjen Watts! Åh vad jag tycker det är kul med oväntat besök och speciellt när sånt trevligt besök som kommer helt oanmält. Mandelen undrade om dom skulle ha ringt först men ring inte kära ni det blir så mycket roligare när man blir positivt överraskad
